Sitter o väntar på bussen till Tiruvannamalai, staden som jag aldrig kommer lära mig vad den heter.
Ska bli skönt o komma dit, vissa kallar det en helig stad. Den ska vara väldigt vackert belägen i bergsmiljö.
Jag längtar till tystnaden. Å tyst ska det bli. 10dagars vipassana väntar igen med nobel scilence. 🙏
Bengaluru är en väldigt ren stad. Tydligen Indiens renaste tillsammans med Mysore. Men det bor nästan 10miljoner människor här o alla har en varsin tuta som de använder till fördärv. Det var skönt o bo en bit utanför stadskärnan, både igår o idag när jag vart inne i centrum har jag blivit helt slut på en gång. Hur rent det än är så är ljudnivån minst sagt påfrestande.
Gjorde ett försök o besöka marknaden igår men jag vände på engång, alldeles för intensivt. Drog ist till nästa punkt på listan över saker man tydligen ska göra här; luncha på 13th floor.
De fanns visst 2 restauranger där uppe på 13e våningen ... ena med lite fetare utsikt över staden, den andra med lite fetare lunchbuffé....
Lite tråkigare utsikt alltså ...men maten var helt fantastisk!! Om ni nån gång åker till Bengaluru måste ni käka där!!
Fortsatte o beta av turistlistan o besökte stadsparken, svintråkig men tyst 🙏
Precis som man fyller lungorna med luft innan man ska befinna sig länge under vatten tog jag ett riktigt djupt andetag o begav mig in på den stora marknaden idag.
De var egentligen bara skit där men hittade tillslut ett par nya flipflops och en väckarklocka. Det är ju helt omöjligt o inte vakna på vipassana centret kl 03.30 när tjejerna går runt o skakar i de där klockorna tills armarna ramlar av på dem... men de är ändå skönt o ha en egen.
Hittade även en halsbandsklocka. Eftersom jag varken har ngn mobil eller armbandsur så har enda alternativet varit att behöva släpa runt på surfplattan om ja så bara ska ta en promenad men behövt hålla koll på tiden ☺
