Miljöbov men snyltarvän

Samtidigt som människor tar ställning o har ett flygfritt 2019 så har jag idag vaskat min 2a resa till indien inom loppet av 3månader. 5st start o landningar måste jag nu miljökompensera upp för... Oså källsorterade jag inte ens min keso förpackning imorse. Ja de e åt helvete.
 
Jag var så djävla säker på att allt skulle lösa sig på ett eller annat sätt. Antingen är mitt nya visum klart så ja kunde hämta ut de, å i värsta fall plockar jag bara ut passet o drar på mitt gamla visum.
Känns för sjukt för o vara sant att de markulerat de gamla o sen typ gått på fikarast o fått bullkoma så stor att de inte pallade printa ut ett nytt. 
Jaja. Vad ska man göra. 
 
Är hos Evelina o Lasse, mina äldsta vänner faktiskt. Visst lasse är väl gubbgammal haha men de vänner som jag känt under längst tid menar jag.
 
Hittade en supergammal bild, måste vart 15år sen :) 
 
Hur många vänner har man egentligen som man bara kan dra hem till o bo hos på obestämd tid?? Å dessutom inte känna sig ivägen hos. Evelina är en enormt fin o varm tjej som alltid får mig o känna mig extremt välkommen genom o inte ha några förväntningar eller krav. Det är få människor som har den egenskapen.
 
Jag o Evelina har gjort mkt tok tillsammans. Vi gick gymnasiet här ihop i Stockholm. Bodde i hennes lilla etta, jag hade min garderob i skafferiet, vi hade ju ändå ingen mat hemma. Ett tag hade hon som projekt o tova ull så de va ull tamigfan över hela lägenheten å passande nog flyttade det in en hamster o ett marsvin samtidigt så vi hade som ett halm o ullgolv .. 
 
Efter studenten liftade vi till Barcelona tillsammans. En backpackerresa genom Europa som skulle ta hela sommarn. 
Det viktigaste vi hade var såklart vårt tält, ett zebrarandigt skittält från rusta som regnade in. Vi hade funderat på o köpa ett spritkök men vi snålade in på de med, dessutom skulle de bli så tungt o släpa på 🙈
Mitt i natten nånstans i Tyskland frågar hon vart tältet är "vadå det tog ju du?"...  Haha. 
Ett tält som inte är vattentätt är ju ändå bättre än inget alls? Men de löste sig sjukt bra med att nästa snubbe som plockade upp oss i en riktig hippievan var äventyrare, han hade just kommit tillbaka från nån sjukt lång kajakfärd. Så nu behövde ju inte han sitt high tech tält längre, så de fick vi. De va till o med övertält till! Som o flytta in i ett palats. 
 
Maten löste sig djävligt bra de med. Folk liksom älskade o bjuda på mat för vi uppskattade det så enormt mycket. Det är alltid kul o ge när man får så mkt glädje tillbaka. 
Vi vart till o med bjudna hem till flera stycken på vägen o endel stannade vi över hos. 
 
Jag älskar öppna välkomnande människor. The more the merrier. Jag hatar individualism. 
Jag vill inte klara mig själv hela djävla tiden. 
 
Jag vill hem till Indien. 
Men jag är glad över att vara här ett par dar. Man får tänka att bra vänner är ovärderliga, så att jag precis vaskat bort ytterligare 3000 är en värdslig sak 🤗
 
 

Kommentera inlägget här :