När man bloggar upprörd så blir de såhär

Ojojoj, glömde söndagslista igår 🙈
Helgen har vart slapp, vart lite febrig o djävlig men idag är de måndag o då fåre bli ordning på torpet. 
Firade beslutet om Stockholmsflytt med en prosecco i fredags o nu äger ja både tunnelbane- och gymkort. Joråsåaaaatt
 
Eller gymkortet är helt elektroniskt, Bruce heter det. Lee. Såklart
Svinsmart, för 900 spänn/mån har jag tillgång till galet många ställen. Sist jag bodde i sthlm släpade jag runt på mina plastkort för sats, narva, eriksdalsbadet och karbin. Narvas medlemskort var iofs oslagbart för de va format till att även kunna användas som skohorn, win 🏆 
 
Jag kan för allt i världen inte förstå människor som snålar in på gymkort. 
Tränar på kalt kontorsgym för de e billigt .. "men går du dit då?"
"nej de e ju så djävla tråkigt ..."
Men värt o vara stödmedlem o kasta pengarna i sjön då?
 
Dessutom spar jag in riktigt stora summor på att hålla kroppen i form o därmed slippa kiropraktor/naprapat o sjukskrivningskostnader.
 
Hur kan man tycka det är för dyrt o må riktigt djävla bra? Jag vet att de flesta människor lägger lågt räknat 200 spänn i veckan på onödigt skit som celsius, latte, proteinbars, fredagsmys å allt vare heter ... Vilket alltså är 800/mån.
Mig lurar du inte med dåliga ursäkter, du har råd o träna du är helt enkelt inte bara intresserad.. 
 
Förresten ger du din familj o käresta en riktigt god tjänst om du lägger de där pengrna på ett klokt gymkort. 
Dina barn vill leka med dig o din sambo vill att du ska vara glad o orka med roliga saker, som sex tillexempel 😉
 
Så, nu fick jag uppenbarligen ut mig en släng av upprördhet över det. 
Då kan vi gå vidare till hur upprörd jag är över svenska yogaklasser. 
 
Here we go
 
Jag har alltså aldrig haft ett yogamedlemskap för svenska yogaklasser s u g e r. 
Alla ni som säger att yoga är tråkigt. JA. De är sjuuukt tråkigt o inte få träna när man gått till ett ställe för att träna..
Men, okej, jag har inte gett yogastudios en chans utan faktiskt mest testat klasser på gym. Så jag la mina erfarenheter å negativ inställning åt sidan o gick på en 60min hathaklass på lunchen, på en studio. Whop whop nu djävlar 🤸
 
Det var det t r å k i g a s t e jag vart med om 😴😴
20(!!!!!) mins inledande avslappning, 5mjäkiga positioner o en instruktör som svamlade om olika chakran. Sen var de dags för avslutande avslappning .. Jaha? Alltså  .. Jag trodde vi skulle träna.
Vill jag meditera så går jag till en plats för det, vill jag djupdyka i yogafilosofi går jag till en plats för det... Vill jag TRÄNA går jag på en asana klass .. Trodde jag liksom. 🙈
 
Aja. Mysorestyle nu på kvällen. De kan ju inte bli fel. Då tränar ju alla helt individuellt med sitt o tränaren finns på plats för assistans. 
.... 
Fast de vare mjäktigaste handledningen jag vart med om. Tex, i sittande framåtfällning efter avancerad bakåtböjning krävs det att läraren använder hela sin kroppstyngd för att lägga tryck på ländryggen och neatrulisera ryggraden. 
Hon la sina händer så försiktigt så försiktigt på mig o började ist ge mig nån mjuk massage ..? 
 
Whaaaaa. 
 
Jag saknar min lilla indiska yogatränare. Som skriker åt mig konstant på obegriplig engelska, daskar till mig ordentligt på låren när han märker att jag inte aktiverar benen, ställer sig på mig, lägger sig på mig, säger att jag inte alls är trött utan kan ge mer, pushar mig, tror på mig, ser mig. 
Han behöver inte namedroppa massa chakran för o imponera... Han daltar inte med oss studenter. Han tränar oss. Å så säger han åt oss o vila när vi b e h ö v e r vila. 
 
Well well ... Jag ger inte upp. 
Nånstans i sthlm må de väl finnas en tränare som vill TRÄNA mig??
 
Snart ska jag börja jobba, då fåre va slut på de här smygsnusandet ... 🙈

Kommentera inlägget här :