saraunderbara.blogg.se

Har fått galna sömntabletter. Tar dem kl 21 o vid 22.30 kan ja inte sitta still för benen håller på o domnar bort. Klockan 23 är jag knockad.

Varje morgon har jag försökt gå upp när väckarklockan ringt men det har vart absout helt totalt omöjligt. Efter 11h sömn kan jag kravla mig ur sängen o lägga mig på golvet o vakna till genom o stretcha.

ELVA Timmars sömn?? !! O då måste jag även sova minst en timmes siesta mitt på dagen för ja e så trött. 

 

Ja, varför inte... 

 

De få timmar jag är vaken är jag iaf djävligt glad. Å jag 

har tom kommit igång med yoga igen den här veckan 🙏🙏 iiiih. De e magiskt. Sover, äter, yogar, är glad...

 

Lever liksom drömliv helt plötsligt ❤️

 

De är så djävla värt o må bra. 

 

Va in till akuten i början på förra veckan efter att ha fått det rådet per telefon. Berättade situationen om att jag har ett plaströr i urinvägen som gör sjukt ont. Jag klarar inte av o ha det en dag till... 

Fick frågan om jag hade haft oskyddat sex för de lät som att jag kanske dragit på mig en könssjukdom? Sen ville läkaren känna mig i stjärten så de inte va nåt konstigt ..

Hallå !  Lyssna. Jag har ett plaströr inuti mitt urinrör o de GÖR SJUKT ONT O JAG KISSAR BLOD HELA TIDEN

 

Jag grät. Fick mer morfin på recept o fick åka hem. Jag hade varken klamydia eller analsjuka. Kisset visade bra värden även fast de var brunare än bajs. 

Phew. Skönt. 😶

 

Så la mig i sängen o försvann in i morfindimman. Dagarna gick å jag bestämde mig för att "på måndag" djävlar i mig får de va slut på de här. Ja orkar inte må dåligt mer. 

Så vart de måndag o jag kunde ringa vårdcentralen o be om nåt o sova på (läkaren på akuten kunde inte skriva ut sömntabletter... Men morfin gick som sagt bra). Gjorde några solhälsningar o höll på o svimma o skakade i hela kroppen av total utmattning. 

För övrigt bokade de även in mig på en sömnföreläsning. Det är bra "så får du veta vad som händer när man inte sover tillräckligt" ... Haha men jag u p p l e v e r ju effekterna av sömnbrist just nu 🙈 tack men nej tack .. 

 

 

Men nu är de fredag o jag ser fram emot veckans höjdpunkt, idol, ikväll. Hurra. Igår kunde jag tom göra ett pass bakåtböjningar. Shanti shanti  🙏 de går alltså framåt! 

 

Smärtan är såklart där men i och med att jag ligger still så mkt så är det betydligt bättre. Att sluta med promenader var riktigt bra..jag ska helt enkelt begränsa mitt rörelseomfång till att rymmas inom 183x66 cm 😉

 

Sömn är så djävla viktigt. Då orkar man ha ont. Å man orkar till o med vara glad i ett smärttillstånd. 

På måndag ska jag röntga mig igen, ska bli så spännande o se om stenen som sitter fast bakom plaströret har kommit ut... 

😋 Haha. 

 

 

Det känns bättre om man pratar om de brukar de säga. Men jag har upptäckt att det faktiskt känns bättre om man bloggar om det också. Det är ju inte råden man vill ha, det är bara skönt o få ur sig saker o ting ibland.

 

Idag är det den där fucking djävla födelsedagen. Som jag aldrig firat men som jag nu när det är försent aldrig kommer glömma. 

Min födelsedag glömde han aldrig bort däremot. Förvisso ringde jag ju alltid o berättade att de va just min födelsedag så att han kunde gratta mig. För jag vart så djävla glad när min bror var glad över mig. 

 

De e konstigt de där, att dagen innan alltid är värre än själva dagen... "imorgon är det min döda brors födelsedag å då kommer jag må skit". 

Fast sen när dagen väl kommer har jag ändå tömt ur mig på så mkt ångest i det här ångesttillståndet av oro inför kommande ångest .. 

 

Jag har inga minnen från hans födelsedag. Men tusen från min egna. Just därför kanske ångesten också blir så påtaglig. Att hela vår relation kanske var väldigt egocentrisk från min sida? Ni som kände min storebror Jonas vet att han var den absolut snällaste människan som existerat. Han spred lika mkt kärlek som buddha själv å var alltid glad för andras lycka o framgång. Han fick mig o känna mig så djävla glad när jag ringde o berättade att jag fyllde år, men så glömde jag alltid bort o ringa o göra han glad på sin födelsedag.

 

Fan 

 

När han fyllde 40 skulle vi åkt till Indien allihop. Jonas älskade Indien. 

Men jag fick åka utan honom. Till ett land jag fullkomligt hatade. Men jag fattar ju nu varför han älskade det landet så mycket. Det finns så mycket kärlek där. Buddhisterna ger o ger utan o förvänta sig tillbaka. Precis så var Jonas. 

Förlåt för att jag aldrig firade din födelsedag. 

Tack för all kärlek du gav mig. Tack för att du fortfarande lär mig att bli lite mer som du ❤️ Grattis på födelsedagen 

Kort uppdatering. Är tillbaka på ruta 1, läkaren jag pratade med sist som lovade att boka in tid för att avlägsna plaströret jag har i njuren... sket tydligen i det 🙈. Ringde  en sköterska igår för o kolla läget o hon kunde inte hitta nån som helst anteckning om det å läkaren i fråga är inte på lasarettet på hela veckan... Men hon tyckte inte de va bra att ja tog nästan dubbla dosen av max på mina smärtstillande o har gjort så i över en månad - (men jag har ju O N T!!) Så hon sa åt mig o åka in till akuten, det är den bästa vägen o gå om det ska hända nåt .. snälla lyssna på mig  🙏

 

Har ångest i princip dagligen o de är verkligen en bra beskrivning att de "sköljer över en". De kommer som en våg in i kroppen när som helst på dygnet i vilken situation som helst. Jag blir alltid rädd när det händer för jag tror jag kommer fastna i tillståndet, eller att det ska eskalera in i panikångestattacker som jag hade mycket när jag var yngre.  Försöker upprepa som ett mantra att det inte är på riktigt o de kommer att försvinna... Å det gör det ju. 

 

Är så obeskrivligt glad o tacksam över pappa o hans fru. Det finns ingen annanstans i världen jag skulle vilja vara just nu. 

Det sista jag vill ha av människor är medlidande, det blir inte bättre att berätta hur jobbigt jag har det o hur synd det är om mig. Men spralliga skojare är precis lika fel ute, jag vill absolut inte under några som helst omständigheter "muntras upp". 

Vad jag behöver är närhet med tystnad. Jag orkar inte prata om hur jag mår, jag vill inte älta det, jag kan inte sätta ord på mina känslor, det går helt enkelt inte o förklara... Men jag behöver levande varelser runt omkring mig. 

Det är sanslöst hur mkt lättare jag har för att somna när nån av katterna är i sängen på tal om det. Jag känner trygghet av att det finns nån i närheten. 

Det är också en känsla som min pappa o hans fru ger mig. Jag mår bra av att bara höra dem i huset.

 

Normalt så fullkomligt älskar jag att låna deras lilla stuga på landet o åka dit ett par dar helt allena. Normalt så njuter jag verkligen av sara-tid. Att bara få vara helt själv, ha det helt tyst, meditera, läsa o yoga. Fullkomligt underbart. Så jag åkte ut för ett tag sen o trodde det skulle göra gott för mig. Det var fruktansvärt. Jag var e n s a m. 

 

En annan sak som jag älskar med pappa o lina är att de inte dömer mig. Jag får vara i precis det tillståndet jag är i o de älskar mig för den jag är iaf. 

 

Om nån i er närhet har ångest. Så är mitt råd att inte bli rädd för hur ni ska vara. Var precis som ni är. Kom inte med en massa djävla goda råd. Åk dit, var tyst. Slå på en film o erbjud dig o sova på soffan. Det gör dig till den bästa vännen någonsin.