Orolig, rädd, nervös

Orolig & nervös, inte vet jag vilket men jag kan nog skriva under på att jag känner dem båda närvara.
Påväg in för operation nu. Äntligen. 
 
Jag är inte orolig av mig som person. Det ligger liksom inte i min natur. 
Men djävlar i mig vad nervös jag var när de gick ut med att alla plasthandskar var slut i länet så alla operationer ställts in. Ja gick på tå o fick hjärtsvikt varje gång telefonen lät - nu får jag samtalet om att de blir uppskjutet en månad till. Huvva. Men leveransen hann komma innan de va min tur - thank God! 
 
Natten till i måndags vaknade jag upp o var dödsförkyld. Ja nu är de kört iaf sa orosdjävulen där på axeln. Nu kan du inte operera dig. O hela måndagen (well ja mådde bra på morgonen sen gjorde jag misstaget o åka till kupolen av alla ställen... , smart) o gårdagen har jag befunnit mig i nåt slags sjukt lidande. Fysiskt magont men också sådär psykiskt magont ni vet, huvudvärk, feber, smärta från njurstenen, halsont, till o med ont i tandköttet... Herregud. 
 
Idag vaknade jag iaf feberfri o förkyldsäker. 🙏🙏
Duschade med den dyraste tvålen ever. Descutan, kostar 180 spänn på apoteket men kändes totalt olyxig. Inte ens lite lavendeldoft kunde de bjuda på. 
Gick ner till bussen, bäcksvart kallt o djävligt. Djävla Sverige, djävla väder. 
Men så kom de en till kvinna till hållplatsen o hälsade med ett trevligt god morgon   🙏 ett litet godmorgon o jag vart helt lycklig. Tack. 
Vi ser en dam längre bort på gatan som haltar en aning. När hon ska gå upp på trottoaren snubblar hon på kanten o faller. Jag o godmorgonkvinnan springer fort fort o hjälper henne upp. Allt gick bra o vi skapade en ganska fin stund där i väntan på bussen som skulle oss 3 till lasarettet. Man är verkligen aldrig ensam om som smärta 🤗
 
Sist hade jag inte en uns oro inför operationen, däremot var jag väldigt nervös o lite rädd för själva narkosen. Jag har en tendens o få panikångest när jag blir yr men jag tänkte på crepes o försvann på 2sekunder. 
Den här gången är jag således inte orolig för narkosen... Men .. Fan tänk om inte den här operationen går bra heller? Jag kan inte förneka att jag gått med dessa onödiga tankar de senaste. De verkar ju helt ärligt vara ett gäng klåpare som jobbar på lasarettet så kanske tar de ut stenen men glömmer plasthelvetet kvar🙈🙈 nä, blä
Haha. 
 
Nåt annat som tar upp mycket av min tankeverksamhet är mitt djävla visum. Jag har ett sen tidigare som går ut i januari, men jag sökte om ett nytt så jag kan stanna mina 6mån. Handläggningstiden kan såklart dröja o saken gör de inte bättre av att jag är totalt inkompetent när de kommer till formulär. Alla gånger jag sökt har jag fått sökt 2gånger för de e nåt varje djävla gång jag missat o fyllt i ... så oron är alltså stor att jag inte ska hinna få visumet till helgen 🙈
Well, igår fick jag reda på att jag fått avslag. Jag har redan ett aktivt visum. 
Så djävla bra att agenten iaf ringde upp o sa de o inte bara skickade tillbaka passet som de brukar gå till. Så de skulle försöka få till en ny prövning idag. Håll tummarna!!!
 
Jaja. Nu e jag framme på lasarettet. Allt kommer gå bra. De e så onödigt o slösa energi på o vara orolig.... Jag ska prata vidare med tanten brevid mig här, hon är mer orolig än mig.
 
 

Kommentera inlägget här :